Åh förresten,
Nu ska jag bara plugga en massamassa och sen ska jag belöna mig med att läsa Harry Potter. Jag har nämligen lånat två på engelska, det är grymt.
Jag ska berätta några saker ni inte visste som gör mig till mig.
jag har lyssnat på Love me tender med Elvis i mer än 48 timmar nu. jag skulle jättejätte gärna vilja se alla Saw filmer och jag tror jag vill bli rättsläkare. jag vill ha en gammal gul villa med modern inredning när jag blir stor. jag vill bli riktigt duktig på att fota, men jag orkar bara inte göra vad som krävs. snö kan vara något utav det vackraste jag vet och jag är mer av en kyla - person än en värme - person och jag måstemåstemåste se ett norrsken innan jag dör. jag har velat åka till Nya Zeeland sen jag var fem år gammal. det läskigaste jag vet är paddor. jag drömde mardrömmar om och var rädd för min matte/no lärare när jag gick i sexan och sjuan. jag önskar att jag inte var så högljudd när jag är glad, men jag kan inte låta bli. jag älskar hästar, men mina vänner säger att dem inte finns. jag är kär. jag tycker om att fundera på människor - varför vi gör allt vi gör. det är därför jag allvarligt tycker det är roligt att läsa grottbjörnens folk - en lång roman om neandertalare och vi. jag har aldrig fattat grejen med typ "radio musik". uttjatade rihanna- , akon- , bieber- låtar som spelas om och om igen. däremot älskar jag vinyl. jag tycker killar generellt sjunger mycket bättre än de flesta kvinnorna. jag älskar att lyssna på frank sinatra, aretha franklin, beatles, queen, elvis och mindre 60 tals klassiker. min favorit färg är kastanje brunt och mitt rum går i brunt och vitt. jag tror inte att någon kommer ha läst hela vägen hit men jag tänker fortsätta ändå. jag skriver inte blogg för att folk ska läsa den utan för att jag ska minnas. jag för dagbok också men jag tycker det är så fint med bloggar. fast jag vill fixa en ny design, men elsa är på åland. jag trodde aldrig på tomten när jag var liten för mina syskon lärde mig på direkten. jag tycker om att vara yngst för mamma och pappa börjar tröttna lite smått nu och är inte lika hårda. jag tycker mina syskon är drama queens väldigt ofta. när jag var liten trodde många att jag och min bästis hanna var tvillingar och idag när vi träffades, vilket vi inte gör ofta, upptäckte vi att vi var precis lika långa. jag tyckte det var coolt. jag vill färga håret brunt men får inte för mamma och jag tror att om jag gör det ändå så kommer inte hon betala min vinterjacka, så jag ska vänta. jag tycker bilder på bögar som kysser varandra är jätte vackert. jag älskar att vara romantisk. jag älskar att titta på romantiska bilder på weheartit, love is a letter sent a thousand times eller små bloggar, eller läsa något romantiskt på leloveimage eller michaela fornis blogg eller se på romantiska filmer. jag tycker det ska finnas fler töntiga romantiska böcker. jag tycker jag borde sluta nu för jag kommer inte orka läsa igenom det här ens när jag är fyrtio och vill se vem Eva femton år var. jag ska sova nu och jag tänker göra det bredvid min stora gosedjurs zebra som heter Barney.
Andy Warhol
"People should fall in love with their eyes closed"
HÖSTLOV
Det där med perfektion
Jag vill inte vara en sådan som påstår att bara unga tjejer har det tufft med att tro på sig själva, men det är så mycket lättare att känna igen sig med unga tjejer för de verkar så öppna om det. Tänk vilket slöseri. Att så många tjejer går omkring och tror att vi inte kan få det där MVGet vi vill ha, bara för några hinder. Vi har ju egentligen vad som krävs. Kanske är det därför jag tycker om Blondinbella, hon sa en gång att man ska skapa sin egen verklighet. Jag tyckte verkligen om det. Jag vill vara en sådan.
Jag vill vara en sån som är stark och tror på sig själv, utan att vara kaxig. En sådan som folk uppfattar som intelligent bara för att jag bestämt mig för att de ska det, kanske inte för att jag är det. En sån som hinner med mycket om dagarna; springer mellan träningar och skola, men hinner ändå vara en rolig tjej med vänner och en duktig dotter hemma och at the end of the day pluggar jag och helt enkelt får betygen som jag vill. Jag vet att det låter som något tråkigt och typiskt, något perfekt. Men när blev perfekt fel egentligen? Varför är det fel att sträva efter det?
Så länge det går till hälsosamt och humant så tycker jag det är okej. Vi har ändå alla vår egna bild av perfektion. Ibland när jag sitter och halvt kissar på mig av skratt med mina kompisar tänker jag att åt helvete med att vara en perfekt dotter, det här är viktigare. Vi har alla våra egna prioriteringar och min bild av perfektion förändras typ hela tiden. Tur att familjen alltid stannar. Jag är alltså medveten om att man inte kan få allt allt men man kan försöka. Första gången kanske man misslyckas, kanske andra gången också, kanske tusen gånger. Men det mesta går ju faktiskt. Tydligen får man mer än vad man trodde var möjligt.
Kanske går man in i väggen, då lär man sig. Man dör inte av motstånd, tvärtom. Då känner man att man lever. Och jag lever hellre riktigt intensivt med hastiga upp- och nergångar än i en rak linje. Och då borde jag kanske sluta vara så rädd. Rädd för att satsa, menar jag. Varför skulle inte jag kunna bli läkare? Egen företagare? Journalist? För att någon en gång att jag inte var så smart, på skämt? Negativa saker om sig själv tar man till sig tio gånger lättare än positiva och det är helt enkelt något att jobba bort. Ju snabbare desto bättre. Eller om jag vill flytta hemifrån när jag är 18 år, varför inte? Jag kan jobba, jag jobbar ju nu. Jag kan jobba mycket nu, åldern har ju kommit.
Jag har exempelvis alltid haft svårt för matte också. P.g.a. matten fick jag inte flytta upp en klass, trots att jag la all min energi på det ämnet en termin så fick jag inte MVGet och jag har blivit tjejen som inte kan negativa tal (det har jag dock inget emot, haha). Jag tycker ändå inte det behöver betyda något. Nånstans i alltihop rotade sig någonting i mitt huvud om att det ämnet skulle förstöra mig i gymnasiet, men jag kan plugga till matte E, jag är inte retarded direkt. Jag kan.
Jag vill klara av höga hinder, jag vill bräcka mina egna begränsningar. Det är möjligt att jag blir en såndär tönt med massa mål som lägger sig nio på kvällen, men det är nog ett liv jag vill leva. Jag älskar att grubbla över framtiden och jag tänker styra min framtid. Jag är liksom bara tvungen att skriva det för att tro på mig själv. Så nu vet ni.
SKÄGG
Just nu har jag flera halv dåliga/bra idéer om vad jag ska blogga om, men i slutändan orkar jag inte riktigt med nån. För tillfället. Så, jag tänkte bara kika in och berätta att min klass är störd (därav rubriken) och säga att jag vet vad jag vill bli nu: rättsläkare. Tror jag. Jag ville det förut men sen ångrade jag mig och höll på, men tänk vad spännande egentligen. Det skulle kanske passa... äsch, jag vet inte. Jag ska njuta av ett höstlov nu och bara vara och bara göra vad jag känner för. Sova, träna, äta. Livets goda ting. Nej, nu ska jag googla gymnasium när jag ändå är inne på det, vi ses och hörs. 
En snabb bild jag tog som är sådär så att jag kan säga att jag älskar den fastän jag inte tror många andra gör det.
Det är tur att Håkan alltid fortsätter levera i alla fall.
Ni vet känslan när man är riktigt riktigt trött? Trots att jag var det tog jag mig ut i regnet och höststormen (stört vad det blåste) och det är stört vad glad man blir av lite endorfiner. Nu lyssnar jag på denna och flyger på moln.
Klippa, inte klippa, klippa, inte klippa...
Åh, den här frisyren lockar så. Naturlig hårfärg (vilket är bra eftersom mamma tycker jag inte ska färga håret fast än jag vill), kort, lätthanterligt och fantastiskt snyggt. Om man förstår charmen i det hela. Det ska helst vara lite sådär ruffsigt som om man bara "hej jag försov mig men är coolt snygg ändå", men det vet jag inte om jag kan bära upp. Sen kanske man inte ska sitta och titta på ursnygga kändisar och tro att man själv kan passa bara för att det är snyggt... nej, jag vet inte, skulle jag passa? Vilket som så skulle jag nog inte klippa kort förrän i gymnasiet, jag har sparat så himla länge nu. Men det looooockar!
Maybe, maybe not?
Vi hörs om några timmar
Det är söndag, det spöregnar ute, jag har varmt te bredvid, en akustisk spellista redo, myskläder på och nu pluggar jag så det ryker.
du gör mig ny
mitt hjärta kippar efter andan
huvudet dunkar
det är en bristningsgräns
men du har inte en aning
runt runt och hoppas på att bli något mer
men jag är minus, hela tiden
och kan jag inte vara plus för dig
då vill jag inte ens vara något
och du har inte en aning
jag visste inte att jag skulle komma hit
att en plats fanns
där drömmarna tog slut
verkligheten inte räcker till
och jag bara faller
när du inte har en aning
men det är ju allt för dig
jag vill inte vara sådan
jag vill vara jag
men mest av allt vill jag vara nära dig
du kommer aldrig veta
Man blir glad att man lever 2010
Låten är för bra. Dom är för bra.
Stop me, I'm so insecure
Just nu lyssnar jag på det här, om tjugo minuter ska jag simma runt i varmt vatten uppe i Salem och imorgon har jag studiedag och ska fota massor och gå på yoga.
Tröttnar inte
Fått en flaska I huvet, legat sövd på akuten
Varit död I minuter, hela själen var bruten
Blivit jagad av snuten, varit vilsen på djupet
Jag har famlat I'mörker, men I dig såg jag ljuset
Och för dig har jag låtsas, och dolt mina tårar
Med dig blir jag mindre, som gubben I lådan
Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid
Jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig
Jag tog en kula för dig, och fick en smula tillbaks
För dig ska jag, göra det tusen gånger om
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar
För dig ska jag göra det tusen gånger om
Blivit lämnad I staden, medan du gick och blunda
Fick en känga mot magen, tills jag smakade gatan
Ändå gick jag tillbaka, och jag måste va galen
Som nyss blivit bedragen, och som tänkte på laget
För jag tänkte på jag-et, och jag såg alla tecken
Men jag ville va bättre, men då blev allting sämre
Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid
Jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig
Jag tog en kula för dig, och fick en smula tillbaks.
För dig ska jag, göra det tusen gånger om.
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar.
För dig ska jag göra det tusen gånger om.
Tusen gånger om.
Ställ oss båda på en våg, och snart så flyger du bland stjärnor
Jag bär tyngden utav rymden, ändå finns du I mitt hjärta
Ta mitt skimmer, för jag brinner
Du är blott en blek lanterna, jag har gjort det här så länge
Jag kan lika väl fortsätta
Jag tog en kula för dig, och fick en smula tillbaks
För dig ska jag, göra det tusen gånger om
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar
För dig ska jag göra det tusen gånger om
Jag tog en kula för dig, och fick en smula tillbaks
För dig ska jag, göra det tusen gånger om
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar
För dig ska jag göra det tusen gånger om
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar
För dig ska jag göra det tusen gånger om
Precis så vill jag se ut i höst
CONGRATZ'
Klicka på bilden och ni får höra min favorit Beatles låt.
Om John Lennon skulle ha levt idag hade han fyllt 70 år idag, är inte det fantastiskt? Jag älskar Beatles och fick min första skiva med dem när jag var tolv, så jag tycker det är ganska fantastiskt. Jag har bl.a. en Beatles LP skiva ovanför min säng (farmors och farfars gamla) med min favorit Beatles låt i. Bilden ovan ritade jag också av på bildlektionen i skolan under uppgiften att rita en modern ikon, alltså en förebild. Det är sorgligt att tänka på att han skulle fyllt år, men jag blir ändå mer glad när jag tänker på hans 70 års dag. Han är ju faktiskt en musiklegend.
